Komponerade ihop detta recept när jag bodde i STHLM när min syster och hennes familj skulle hälsa på. Va en vild chansning från min sida. Hade ju ingen aning om att alla skulle gilla förätten jag gjort. Serverade då bläckfisken alone eventuellt med någon sås. Minns inte riktigt. Bara att alla ville ha mer av bläckfisken och de är ett bra betyg.
För ca 2 personer
Ingredienser:
4 stycken bläckfiskar, köp stora tuber om du kan!
1 gul paprika
1 röd paprika
2 vitlöksklyftor, fin hackad eller finhyvlad
bladspenat
salt och vitpeppar
mozarellaost
Så här gör du:
Börja med att ugnsrosta paprikorna på hög värme till dess de blir svarta! Ta ut paprikorna och låt dem svalna litegrand innan du stoppar i dem i en plastpåse. På så sätt blir det lättare att flå dem senare, när de svalnat lite så du kan hantera dem utan att du bränner dig.
Skär de nu flådda och avsvalnade paprikorna i mindre bitar, hacka vitlök och stek sedan de tillsammans med bladspenat, salta och peppra. Låt stå och svalna.
Rensa bläckfisken, dra ur inkromet, allt ska bort! Glöm ej att ta bort ”benet” samt flå den/dra av skinnet. Skölj i rent vatten. Koka upp lättsaltat vatten och kasta hastigt ned bläckfiskkropparna i det kokande vattnet. Ta upp dem nästan med detsamma, de stelnar rätt fort.
När du sedan kan ta i bläckfiskkropparna ska du fylla dem med en bit ost och lite paprika och bladspenatsröra och varva på så…tills dess att kroppen nästan är fylld, kläm ihop ”kroppen” och lås med en rejäl sticka (tandpetare funkar dåligt om de är stora bläckfiskar du fått tag på) Stek dem sedan hastigt i en het grillpanna som ger sjyssta ränder…tag upp och lägg dem i en ugnsfast form och baka sedan av bläckfisken i ugnen på 175° i 15 minuter…koka pasta och skär sedan snygga bitar av den fyllda bläckfisken och montera lite snyggt på tallriken. Servera gärna med vitt vin och ett gott bröd, ringla även över lite god olivolja och dra något drag med pepparkvarnen över alltsammans. Glöm inte att dra ut tandpetarna innan ni käkar/serverar! Både farligt & oproffsigt att låta de sitta kvar!
Pingback: Matias medelhavs bläckfisk | Doft och smak